En helt vanlig torsdag...

Vid 9 ringer klockan och jag sträcker ut mig i min stora hästensäng. Ute skiner solen pch fåglarna kvittrar. Jag slänger på mig bikinin och simmar några längder i min inomhuspool innan jag äter en delikat frukost i mitt enorma kök.
När klockan är 10 är jag redo för lite jobb, sedan jag blev PR-chef har jag fått mycket mera fritid. Har några möten och sen är det lunch med tjejerna på stan. Funderar på om jag ska ta en shoppingrunda på eftermiddagen, plånboken börjar bli så tung.

Ojdå, det va visst inte mitt liv UTAN NÅGON ANNANS...

Vid 9 ringer klockan, försöker sträcka ut mig men känner mig ungefär lika smidig som en flodhäst, huvudet håller på att sprängas, det är jobbigt att andas och jag vill skjuta mig själv. Ramlar ur sängen, tar mig in i badrummet och ägnar 20 minuter till att försöka göra nåt åt ansiktet. Inser tillslut att det är lönlöst...
Går till skolan, sitter å tittar på läraren och ser hans läppar röra sig men förstår inte ett ord av vad han säger. Släpar mig hem igen, kollar kontot, vill skjuta mig själv igen. Tillbringar sen resten av dagen i fosterställning i hopp om att kunna vagga bort baksmällan.

Dags att sova så det blir imorgon snart...