Kollade på "Sveriges värsta bilförare" idag vilket kräver ett inlägg då jag har mycket starka åsikter om folk som kör bil, eller snarare folk som försöker köra bil. Uppenbarligen är det något folk i detta land har mycket svårt för och man blir smått rädd när man märker vad det är för iq-befriade idioter som kör omkring på vägarna bland oss andra normala bilförare.
Idag till exempel var jag ute och åkte och var tvungen att stanna för rött vid ett trafikljus. När det sen slår över och blir grönt så kör människan längst fram (som helt klart är färgblind eller bara en idiot) inte utan står kvar!! Efter att jag slängt mig på tutan ett antal gånger och skrikit "MEN KÖR DÅ!!!" skithögt så börjar bilen mycket sakta röra sig framåt i typ snigelfart vilket innebär att jag som är några bilar bakom inte hinner fram innan det blir rött igen. Här vill man ju bara trycka foten på gasen och köra på den jäveln...hårt!!
Eller som när jag och en kompis körde på E18 där hastigheten är 100 km/h och människan framför kör i 70!!! Höll på börja grina då det dessutom inte går att komma om fanskapet. När vi sedan efter mycket om och men kommer om så tvingar jag min vän att blänga ordentligt på föraren för att denne ska förstå att sådant beteende på vägarna inte är ok. Och vad ser man, jo som vanligt när detta händer sitter det en halvdöd kärring vid ratten med händerna krampaktigt tio-i-två och med näsan i rutan. Är man över 80 år, har förstoringsglas till glasögon och till vardags tar sig fram med rullator ska man inte köra bil!
Å gubbarna är inte bättre...stod vid ett trafikljus, jag var den enda som stod där och hade stått en stund när jag helt plötsligt känner hur nån kör in i mig. Vänder mig om och vad ser jag, jo självklart sitter där en gubbe å glor. Det är ju en sak om han legat bakom mig och jag bromsar in häftigt så han inte hinner bromsa och därför kör in i mig. Men nej, nej jag står där fint och stilla och ändå så kör han på mig. När jag igen vänder mig om och ska blänga på honom och se ifall han tänker kliva ur bilen och komma fram och kolla om det blev nå skador så ser jag gubbstrutten i princip sitta och vissla och kolla åt ett annat håll. Det va ju nå fel på karln!
Sen har vi ju dessa människor som inte har fattat att det går att svänga när man har fart. Vet inte om dom tror att bilen ska ställa sig på två hjul om dom kör i mer än 2 km/h?! Nejdå, flera hundra meter innan svängen så börjar människan att bromsa...och bromsa...och bromsa, så när svängen väl kommer så har människan knappt styrfart och nästan hoppar genom svängen/kurvan eftersom till och med 1:an är en för hög växel. Detta händer ofta vid trafikljus så man själv inte hinner förbi eller vid avfarter så man själv som håller en normal hastighet håller på köra in i bilen eftersom den i princip står still på vägen.
Nej nu känner jag att håller på bli arg, måste sluta....
torsdag 29 januari 2009
Beach 2009 veckorapport
Här kommer veckorapporten angående beach 2009:
Jag har nu gått ner ett antal kilo, mina bakre regioner kan bäst beskrivas som stenhårda och är jag väl ungefär så fit som man kan bli...nånsin... Nej nu ljög jag....
Tyvärr så har inte träningen gått riktigt enligt planerna. Har nu ägt maskinen i 1 1/5 vecka och tränat 2 ggr. Detta är dock bara en tillfällig svacka vill jag påpeka...
Har sen i lördags haft ont på flera delar av kroppen och jag tycker inte att det kan krävas av mig att jag ska utföra några som helst fysiska aktiviteter tills detta har gått över...Att dessa onda delar inte påverkar min förmåga att gå tycker jag inte hör hit. Därför ligger jag bara i sängen, heeela tiden, börjar nu frukta att jag kommer att få liggsår.
Men nästa vecka när jag är tillbaka i Örebro så ska jag köra igång, ordentligt, då ska jag gå på maskinen heeela tiden och kommer bli så jaevla fit!!
Återkommer med rapport om ca 1 1/5 vecka...mer vältränad än nånsin
Jag har nu gått ner ett antal kilo, mina bakre regioner kan bäst beskrivas som stenhårda och är jag väl ungefär så fit som man kan bli...nånsin... Nej nu ljög jag....
Tyvärr så har inte träningen gått riktigt enligt planerna. Har nu ägt maskinen i 1 1/5 vecka och tränat 2 ggr. Detta är dock bara en tillfällig svacka vill jag påpeka...
Har sen i lördags haft ont på flera delar av kroppen och jag tycker inte att det kan krävas av mig att jag ska utföra några som helst fysiska aktiviteter tills detta har gått över...Att dessa onda delar inte påverkar min förmåga att gå tycker jag inte hör hit. Därför ligger jag bara i sängen, heeela tiden, börjar nu frukta att jag kommer att få liggsår.
Men nästa vecka när jag är tillbaka i Örebro så ska jag köra igång, ordentligt, då ska jag gå på maskinen heeela tiden och kommer bli så jaevla fit!!
Återkommer med rapport om ca 1 1/5 vecka...mer vältränad än nånsin
fredag 23 januari 2009
Indiern...
Råkade stöta på indiern som bor i min korridor i köket idag. Å nu tänker ni säkert att "jaha??". Så kan man tänka men det är inte rätt...
Att bo i korridor är rätt speciellt eftersom man är tvungen att dela på ett kök med folk som man aldrig träffat förut och har man tur är det jättehärliga underbara människor. Som vi alla vet så är inte tur min starka sida, har ALDRIG tur med nåt (eller där ljög jag, hittade 2 par jeans, ett festlinne och en skitsnygg kjol på rean i min storlek (!!), vilket aldrig hänt förut, lycka). Men när det gäller det här med folket i korridoren har jag haft mindre tur.
Eller, alltså det är väl ingen som är otrevlig direkt men ingen som jag "klickar" med. Detta kan iof ha med mig att göra då jag brukar öppna min dörr, lyssna ifall nån är i köket och är nån det så stänger jag tyst min dörr och väntar tills det är tomt därute. Låter säkert skitlöjligt men jag hatar att va tvungen att stå å kallprata med människor sådär. Inte min grej. Men ibland går jag faktiskt ut ändå men det händer inte så ofta.
Dock går jag aldrig ut om indiern är ute i köket, detta beror inte på att han är otrevlig på nåt sätt utan för att det är helt jävla omöjligt att höra vad människan säger!! Han pratar ju engelska men med nån konstig mysko dialekt eller nåt vilket gör att jag inte fattar ett ord. Det är inte det att jag är dålig på engelska utan detta är helt och hållet hans fel.
När jag då några gånger stått ute i köket och hört att han kommer hem och inte hinner ta mig därifrån och han kommer in och börjar prata med mig så låter det typ såhär:
Han: "kshdiusydbvkdha?"
Jag: "yes, yes" + ett nervöst skrattande
Han: "jgfdhahfzvtjb dhg"
Jag: "yes, yes"
Det är ungefär allt som kommer ur min mun, jag står bara där å säger yes på allt han säger medan jag i panik tänker att det ju är skitgott med kall mat, sliter ut den ur mikron och springer in på mitt rum. Fast nu har han börjat lära sig så oftast så säger han ingenting längre, vilket iof inte gör mig lugnare för jag är ju fortfarande livrädd att han SKA öppna munnen.
Jag har dessutom lite svårt för honom av andra anledningar, han och hans vänner brukar gå omkring här i korridoren i något som inte kan beskrivas som annat än pyjamaser och dessutom äter dom med händerna så det liksom klafsar helt äckligt när dom äter. Det finns ju bestick typ 2 meter bort men det verkar inte vara ett alternativ... Just nu är han ute i köket så jag kommer sitta här tills han går därifrån, tur att jag inte är hungrig....
Att bo i korridor är rätt speciellt eftersom man är tvungen att dela på ett kök med folk som man aldrig träffat förut och har man tur är det jättehärliga underbara människor. Som vi alla vet så är inte tur min starka sida, har ALDRIG tur med nåt (eller där ljög jag, hittade 2 par jeans, ett festlinne och en skitsnygg kjol på rean i min storlek (!!), vilket aldrig hänt förut, lycka). Men när det gäller det här med folket i korridoren har jag haft mindre tur.
Eller, alltså det är väl ingen som är otrevlig direkt men ingen som jag "klickar" med. Detta kan iof ha med mig att göra då jag brukar öppna min dörr, lyssna ifall nån är i köket och är nån det så stänger jag tyst min dörr och väntar tills det är tomt därute. Låter säkert skitlöjligt men jag hatar att va tvungen att stå å kallprata med människor sådär. Inte min grej. Men ibland går jag faktiskt ut ändå men det händer inte så ofta.
Dock går jag aldrig ut om indiern är ute i köket, detta beror inte på att han är otrevlig på nåt sätt utan för att det är helt jävla omöjligt att höra vad människan säger!! Han pratar ju engelska men med nån konstig mysko dialekt eller nåt vilket gör att jag inte fattar ett ord. Det är inte det att jag är dålig på engelska utan detta är helt och hållet hans fel.
När jag då några gånger stått ute i köket och hört att han kommer hem och inte hinner ta mig därifrån och han kommer in och börjar prata med mig så låter det typ såhär:
Han: "kshdiusydbvkdha?"
Jag: "yes, yes" + ett nervöst skrattande
Han: "jgfdhahfzvtjb dhg"
Jag: "yes, yes"
Det är ungefär allt som kommer ur min mun, jag står bara där å säger yes på allt han säger medan jag i panik tänker att det ju är skitgott med kall mat, sliter ut den ur mikron och springer in på mitt rum. Fast nu har han börjat lära sig så oftast så säger han ingenting längre, vilket iof inte gör mig lugnare för jag är ju fortfarande livrädd att han SKA öppna munnen.
Jag har dessutom lite svårt för honom av andra anledningar, han och hans vänner brukar gå omkring här i korridoren i något som inte kan beskrivas som annat än pyjamaser och dessutom äter dom med händerna så det liksom klafsar helt äckligt när dom äter. Det finns ju bestick typ 2 meter bort men det verkar inte vara ett alternativ... Just nu är han ute i köket så jag kommer sitta här tills han går därifrån, tur att jag inte är hungrig....
tisdag 20 januari 2009
Beach 2009
Då har beach 2009 börjat och i år är jag ovanligt tidigt ute, för att vara mig vill säga. Andra människor som tycker om att träna började väl redan i september förra året. Jag brukar lite halvhjärtat gå på nån promenad och göra några situps där i maj, bli väldigt upprörd för att det inte funkar och sen förbereder jag mig på ännu en sommar utan bad.
Men i år, då jävlar!!! Fick ett infall i helgen och åkte och köpte en crosstrainer. Som vanligt brukar mina infall kosta en del men jag räknar med att detta inköp kommer ge dubbel effekt då jag inte kommer ha råd med mat de närmaste månaderna... Grejen är ju att jag försökt med gym, HATAR!!! och promenader är alldeles för tråkigt. Detta är perfekt, jag behöver int ens klä på mig och gå utanför dörren, vilket passar mig utmärkt. Kan dessutom kolla på tv samtidigt. Kan det bli bättre??
Fast maskinen är inte helt komplett, när jag kom hem och började packa upp den, vilket var ett projekt i sig, så var en del trasig (vilken chock, det brukar ju inte hända mig!) men den går att använda ändå. Dock höll maskinen på åka ut genom fönstret efter bara en timme. Man måste vara Hulken eller Hulkens barn för att få ihop den jävlen. Eller så slår man väldigt hårt med en hammare i typ en halvtimme för att grejerna ska passa ihop å så ringer man till sin syster (som har satt ihop en likadan för några dagar sen) och skriker "DET GÅR INTE!!!" "Ja, men om du provar att göra såhär....så borde det gå" "NEEEJ, DET GÅR INTE SÄGER JAG JU!"
Sen bankar man ännu hårdare med hammaren tills det tillslut händer nåt. Vid det här laget är man så förbannad att man har fått en sprängande huvudvärk och naturligtvis inte kan träna den dagen, det förstår ni ju. Provade den däremot idag, dock överskattade jag min egen förmåga något, efter 20 minuter var jag helt slut. Måste sluta röka...
Jag ska stå på den där heeeela tiden! Kommer bli så jävla fit. Har redan klistrat upp en bild på mig själv när jag va som smalast på den så jag ska få inspiration. Så...beach 2009 here I come!!
Men i år, då jävlar!!! Fick ett infall i helgen och åkte och köpte en crosstrainer. Som vanligt brukar mina infall kosta en del men jag räknar med att detta inköp kommer ge dubbel effekt då jag inte kommer ha råd med mat de närmaste månaderna... Grejen är ju att jag försökt med gym, HATAR!!! och promenader är alldeles för tråkigt. Detta är perfekt, jag behöver int ens klä på mig och gå utanför dörren, vilket passar mig utmärkt. Kan dessutom kolla på tv samtidigt. Kan det bli bättre??
Fast maskinen är inte helt komplett, när jag kom hem och började packa upp den, vilket var ett projekt i sig, så var en del trasig (vilken chock, det brukar ju inte hända mig!) men den går att använda ändå. Dock höll maskinen på åka ut genom fönstret efter bara en timme. Man måste vara Hulken eller Hulkens barn för att få ihop den jävlen. Eller så slår man väldigt hårt med en hammare i typ en halvtimme för att grejerna ska passa ihop å så ringer man till sin syster (som har satt ihop en likadan för några dagar sen) och skriker "DET GÅR INTE!!!" "Ja, men om du provar att göra såhär....så borde det gå" "NEEEJ, DET GÅR INTE SÄGER JAG JU!"
Sen bankar man ännu hårdare med hammaren tills det tillslut händer nåt. Vid det här laget är man så förbannad att man har fått en sprängande huvudvärk och naturligtvis inte kan träna den dagen, det förstår ni ju. Provade den däremot idag, dock överskattade jag min egen förmåga något, efter 20 minuter var jag helt slut. Måste sluta röka...
Jag ska stå på den där heeeela tiden! Kommer bli så jävla fit. Har redan klistrat upp en bild på mig själv när jag va som smalast på den så jag ska få inspiration. Så...beach 2009 here I come!!
tisdag 13 januari 2009
My love!!!
Jag vill ta detta tillfälle i akt och meddela att jag är kär....i Gerard Butler! Han är den vackraste man som gått på denna jord och jag tror att han är en mycket fin människa. Dock känner jag stor hopplöshet då jag tyvärr måste erkänna att chansen att vi träffas, han blir kär i mig, vi gifter oss, får barn och lever lyckliga i alla våra dagar är ganska liten. Men tro inte att jag kommer ge upp för det. Har nu börjat spara pengar för att kunna åka till London eller New York och liksom råka stöta på honom utanför hans hus (där jag då gått fram och tillbaka i flera timmar). Vill ha små Phantombäbisar, lr ja kankse inte riktigt, skulle väl säkerligen inte bli dom vackraste barnen, hans missbilade ansikte och mina fräknar känns inte som någon lyckad kombination. Men ändå...
Igår satt jag och kollade på 2 av hans filmer och grinade, dels för att en av filmerna var sorglig, dels för att jag blir gråtfärdig när jag ser honom. Efter det tillbringade jag några timmar på youtube med att kolla på intervjuer med honom (kan tillägga att jag seriöst höll på komma när han började prata om sitt "svärd" i en intervju, OMG), och sedan såg jag alla hans kysscener han har haft (kan tillägga att mannen ser ut att kyssas som en gud). Sedan ägnades tid till att kolla på i princip alla bilder som finns på honom på google. Idag har jag tänkt på honom HELA dagen och var nästan lite glad när mina vänner gick så jag kunde titta på ännu fler bilder på honom.
Det var längesen, om någinsin, jag kände såhär för någon. Jag tänker på honom hela tiden och har nu varit tvungen att köpa choklad ikväll (även fast jag har mycket sträng svältdiet för tillfället) som jag kan trösta mig med när jag tittar på en av dom 12 filmer jag nu har med min blivande make som huvudrollsinnehavare.
Jag vet allvarligt talat inte vad jag tar mig till om jag inte får gifta mig med honom. Det har gått så långt att jag nästan blir lite svartsjuk om någon säger att han är het. Det är min Gerard, låt honom va!! Vi skulle passa så bra ihop, jag med min fina svensk/eng och hans med sin skotska engelska. Gud nu blir jag rörd bara jag tänker på det... Det här är seriöst jobbigt på riktigt!!
Nej, nu ska jag börja knapra på min choklad och titta på RocknRolla där han säkerligen kommer vara snyggare, sexigare, hetare, charmigare, bättre och underbarare än någonsin. Sen ska jag gråta mig till söms....
måndag 12 januari 2009
WALK OF SHAME
Detta är Louise och hon lider av det mycket vanliga "efter-några-drinkar-kan-jag-inte-låta-bli-att-hångla-öppet-med-främmande-män-syndromet. Jag träffar henne på morgonen när hon och hennes vän (som lider av samma syndrom) står och väntar på taxi hem. Louise som egentligen heter något annat är 23 år och vill av förklarliga skäl vara anonym. Detta är hennes berättelse om vad som hände den där januarinatten då hon och hennes vän blev 14 år igen och gick på disco.
Intervjuaren: "Jaha, Louise, du var alltså ute och festade med dina vänner igår?"
Louise: "Ja, vi var ut på ett ställe och dansade och hade skitkul"
Intervjuaren: " Var du alkoholpåverkad?"
Louise: "Ja, fast jag hade inte druckit mer än vanligt, typ 2 liter vin bara". (Lousie lider även av alkoholmissbruk på helgerna)
Intervjuaren: " Ojdå, det var ganska mycket alkohol det. Kan du berätta med egna ord vad som hände på dansgolvet?"
Louise: " Ja, jag stod där och dansade som vanligt, körde mina moves när det kommer fram en kille och jag tyckte att han verkade ju trevlig så vi började kyssas"
Intervjuaren: " Vadå, började ni bara kyssas, pratade ni ingenting?"
Louise (förvånad): Nej, inte då, ja eller vi sa väl hej. När vi hade hånglat i typ en halvtimme (det var här Louises ålder sjönk från 23 till 14) frågade jag vad han hette och sen pratade vi väl lite, mest om att jag skulle följa med på efterfest hos honom och så försökte jag få med en av mina vänner men hon var trött och ville hem".
Intervjuaren: "Men du har ju en vän med dig nu?"
Louise (glad): " Ja helt plötsligt ser jag en av mina andra vänner (vi kan kalla henne Petra) stå och hångla med hans vän en bit bort (det är här Petras ålder också sjunker till 14) så då bestämde vi att hon också skulle följa med på efterfest. Sen stod vi mest och hånglade tills det stängde"
Intervjuaren (med förskräckt röst): "Ni stod helt öppet och hånglade med dom här killarna på dansgolvet, heeela kvällen?"
Louise: "Ja det blev så....sen gick vi hem till dom...och här är vi nu"
Här vill Louise inte prata mer utan börjar bli irriterad på alla människor som går förbi och glor på dom. "Vadå, min normala outfit när jag är i sälen kanske är kjol och pumps!!" Dock så märks det att både Louise och Petra tycker att det är lite pinsamt när folk tittar på dom, detta kan också ha att göra med parkeringen de står på ligger precis bredvid en lift....
Vi lämnar här Louise och Petra där de står och väntar på deras taxi. Nästa vecka kommer vi ha med oss Annelie. Annelie lider av jag-kan-inte-låta-bli-att-säga-fetknopp-till-alla-feta-barn-jag-ser-syndromet. Det ska bli ett spännande möte...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
